ANC-GALAN

ANC-GALAN
Den ocensurerade dagboken

Svt arkiv: Eva Dahlgren, Mikael Wiehe och Björn Afzelius berättar om sina känslor efter ANC-galan i november 1985, Olof Palme talar på galan. Ur "Rapport" 30/11 1985. Reporter: Jane Brick.

ANC-galorna i Göteborg samlade in ca 10 miljoner kronor. [Det blev över 12 miljoner. M.W. 2004.]
Kvar finns ett TV-program den 12 december.
Kvar finns en dubbel-LP med höjdpunkterna från dom två dagarna.
Kvar finns bilder.
När Joakim Thåström sitter i Mikael Wiehes knä under träffen
med Olof Palme. När Tommy Rander träffar biskopen i Stockholm.
När Tomas Ledin lotsar Thåström in på scen och hjälper honom komma rätt i ”Soweto”.
Jens Peterson och Lars Torndahl fanns med bakom kulisserna.
Läs om den tredje galan som inte blev av.
Om öppningslåtarna som repeterades in, men aldrig framfördes.
Om varför Ulf Lundell och Benny Andersson till sist inte dök upp på scen.

Alla ställer upp gratis

ANC – konserterna 29 och 30 november var finalen på en insamling som ger ca 10 miljoner kronor [Över 12 miljoner. M.W. 2004.] till den sydafrikanska befrielserörelsen ANC. Det är viktigt.
Konserterna var bara en del av ett arbete som pågått hela hösten. I skolor, på arbetsplatser, på gator och i kyrkor. Samtidigt som dagliga TV-nyheter visat den sydafrikanska apartheidregimens allt grymmare ansikte. Allt fler människor i Sverige och resten av världen upprörs och reagerar. Det är viktigt.
ANC-konserterna är ett steg på vägen. Det finns mycket rasism att slåss mot, att upplysa bort. Inte bara i Sydafrika. Det är viktigt.
Men konserterna var också viktiga för det svenska rockklimatet. För dom svenska artister som tidigare bara varit symboler för varandra. Nu kunde dom upptäcka att Mikael Wiehe är en generös person, en lyssnande auktoritet som alla kunde samlas kring och ha respekt för.
Att Tomas Ledin är en mycket medveten, noggrann organisatör som tar reda på allt; som tog sitt ansvar för den här galan med hårt arbete och disciplin, engagerade sig totalt i alla frågor. För att ta två personer som exempel.
Därför var också ANC-galorna början på något nytt.
Här följer berättelsen om dom två konserterna, så som dom planerades och arbetades fram. Den kunde börjat med ANC:s bildande eller Björn Afzelius och Mikael Wiehes stödspelande under 70-talet eller någon annanstans. Men den inleds med den utlösande händelsen.
Gnistan som tände en hel präriebrand.

13 juli 1985
Live Aid-galan sänds i TV över hela världen. I Hudiksvall sitter Mikael Wiehe på hotellrummet och ser konserten. Tomas Ledin ser den tillsammans med ett gäng vänner på Gotland; dom har hyrt en storbildsskärm och ser alla 17 timmarna utomhus. Ett eget mini-Woodstock…
Hos många börjar tanken växa fram:
Skulle inte vi kunna…?

19 - 21 JULI
Mikael Wiehe turnerar i Finland med sitt band. Mellan spelningarna funderar han på om det skulle gå att genomföra en stor gala i Sverige. Och om nu uppmärksamheten, med ”Do They Know it’s Christmas?”, ”We Are the World” och Live Aid, är riktad mot Afrika; skulle man då inte göra något för Sydafrikas folk? Ta ett steg till, mot något som kan leda till förändring. Tillbaka i Malmö resonerade Wiehe vidare. Det skulle bli ett väldigt jobb – vad skulle familjen säga? En planerat ledig höst skulle bli fullbokad med förberedelser och repetitioner. Familjen säger ja, och Wiehe beslutar att kontakta några vänner.

24 JULI
Wiehe ringer Tommy Rander i Göteborg för att testa idén på honom. 1984 funderade Wiehe på att göra en alternativgala mot Eurovisionsschlagern i Göteborg, men då tyckte Rander nej. Den här gången blir han entusiastisk. Mikael har gjort en lista på 10 artister han vill ha med, bl.a. Tomas Ledin. Dom diskuterar den, och lägger till några.
Rander och Wiehe enas om tre mål för galan: 1) Den skulle ge pengar till ANC, Afrikan National Congress, befrielserörelsen i Sydafrika, grundad 1912 av bl.a. Gandhi. 2) Galan skulle hoppa över barriärer inom svenskt rockliv. Sedan början av 70-talet finns en klyfta mellan dom som jobbar inom musikrörelsen och spelar in på svenska, alternativa skivbolag och dom som arbetar inom den traditionella showbiz-industri där man skiljt på ”underhållning” och ”politik”. 3) Det skulle bli en tillställning för publik i första hand, en levande rockkonsert där TV, radio och skivinspelningar fick komma i andra hand.

27 JULI
Mikael Wiehe spårade Dan Hylander på telefon. I Strömstad sjöng Dan och Py Bäckman med Tottas Bluesbands sommar-combo Varmare än körv. Hylander är en viktig person i brobyggandet mellan svenska rockartister. Han är en av dom få som är personlig vän med folk ur båda lägren. Han spelar in för Amalthea, samma skivbolag som Wiehe, men bokar sina turnéer genom EMA-Telstar, representant för Ledin, Lundell, Dahlgren, Uggla m.fl. Hylander, som hösten -84 gjorde en spelning för dom svältande i Etiopien, tände genast på Wiehes idé, och hade ytterligare några artistnamn att föreslå. Dom delade upp vilka dom skulle ringa till.
Det var alltså med artisterna galan startade.

Månadsskiftet JULI-AUGUSTI
Wiehe ringer upp Joakim Thåström i Imperiet, Björn Afzelius, Ulf Lundell m.fl.
Alla tackar ja till att ställa upp.

2 AUGUSTI
Imperiet spelar in en konsert och ger ut den som en LP till stöd för ANC. Tio kronor från varje skiva går till ANC, och i december har plattan sålt i närmare 30 000 exemplar.

4 AUGUSTI
Eva Dahlgren har konsert i Malmö. Efteråt smyger Mikael Wiehe in i logen och frågar om hon skulle vilja vara med på galan. Det vill hon. Wiehe och Dahlgren har tidigare spelat på samma konsert för Guatemala. [I Folkets hus i Stockholm 1981 tillsammans med Cornelis Vreeswijk, Joakim Thåström, Björn Afzelius, dåvarande Amnesty-ordföranden Bo Lindholm och blivande mottagaren av Nobels fredspris Rigoberta Menchú. M.W.]

AUGUSTI
Alla artister är kontaktade och har sagt ja. Några preliminärt ja – dom vill sätta sig in mer i vad hela frågan gäller innan dom bestämmer sig. Samtidigt började tidningarna skriva om Herreys manager Bosse Gustafsson som vill ordna en likadan konsert som Live-Aid. Till skillnad från folket bakom ANC-galan går han ut till pressen innan han är klar med alla artister etc.

29 AUGUSTI
EMA-Telstars ansvariga, Thomas Johansson och Leif ”Blixten” Henriksson, sammanträffar med Tommy Rander och Mikael Wiehe i Köpenhamn. Mötet avgör om EMA skall arbeta med galan. Det naturliga är att EMA tar hand om delar av konserterna, dels eftersom dom representerar dom flesta artisterna, dels för att dom är proffs på stora arrangemang. När dom övertygat sig om att det är praktiskt genomförbart går dom med i arbetet.
Dom fyra bestämmer att fyra artist-pooler skall tillsättas, och att en stiftelse bildas där alla artister känner sig företrädda. Galan skall hållas den 29 november – men eventuellt blir det två föreställningar.
EMA hade också kopplats in på arbetet med Bosse Gustafssons gala. Men när TV bestämmer sig för att göra en sådan hösten 1986 – och med alla möjliga musikgenrer representerade – blir det lättare för EMA att koncentrera sig på ANC.

SEPTEMBER
Alla artister har hunnit sätta sig in i frågan om ANC och Sydafrika och är överens i motståndet mot apartheid. Ulf Lundell är fortfarande inställd på att medverka, men vet ännu inte hur hans turné under hösten ska påverka chanserna att delta. Så hans namn finns inte med när deltagarlistan presenteras.

12 SEPTEMBER
Vid en presskonferens på Scandinavium i Göteborg offentliggörs konserten. Där finns Björn Afzelius, Tomas Ledin och Mikael Wiehe från artisterna. Tommy Rander och Blixten Henriksson från arrangörssidan. Dom berättar vilka som ska spela, att alla ställer upp gratis, att biljetterna kostar 150 kronor, att Intervideo filmar konserten gratis och att TV är intresserat av att visa det i efterhand. Ljud och bild dokumenteras.
Redan på presskonferensen såg man att dom gamla skyttegravarna höll på att skottas igen. När Blixten sa att rock ska spelas på scen och för publik var Tommy Rander och han överens. Och när Afzelius sa att musikerna skulle göra det dom är bäst på, ge järnet från scen, instämde Ledin ivrigt.

15 SEPTEMBER
Stiftelseurkunden, för Stiftelsen 29 november-gruppen, skrivs under av Leif Henriksson, Mikael Wiehe, Tommy Rander, Dan Hylander och Lindiwe Mabuza från ANC. I urkunden står bl.a: ”Nettoöverskottet skall oavkortat tillkomma ANC till stöd för ANC:s kamp mot rasåtskillnadspolitiken (Apartheid) i Sydafrika. ANC äger härvid fritt bestämma på vilket sätt pengarna skall användas.

19 SEPTEMBER
Tommy Rander har en rad möten i Stockholm. Först träffar han stockholmsbiskopen Krister Stendahl för att reda på bästa sättet att få kyrkans stöd för projektet. Meningen är att konserten den 29 november ska vara finalen på ett långt arbete, att det ska hända mycket på basplanet, i församlingar, skolor, fackföreningar m.m.
Stendahl rekommenderar några olika vägar, men förklarade också att svenska kyrkan är en stor organisation där dom 13 stiften är självstyrande och rekommenderar Rander att kontakta ekumeniska nämnden.
På TV1 träffar Rander underhållningschefen Bosse Rehnberg. Han köper sändningsrätten för en summa som Rander är mycket nöjd med.
Även radion är intresserad. Rander diskuterar med Jan-Eric Sundqvist på Rrox, som vill göra en direktsändning från lördagskonserten. Dom kommer överens om det – trots att någon lördagskonsert ännu inte är fastställd…
Under dagen besöker Tommy också LO. Hans idé är att få landets fackföreningar att be alla medlemmar avstå en timmes arbetsförtjänst till ANC-insamlingen. Men LO vill inte driva ett sådant projekt, några av deras förbund har redan startat liknande aktioner.
Rander fortsätter till EMA:s kontor på Lidingö, där Blixten och han fastställer ett förslag till spelordning. Dom diskuterar också instrument, placering på scen, hur spelningen ska gå till och om dom 48 kanalerna ska räcka. Hotell - kan Göteborgs kommun ställa upp? Samma sak med mat på Scandinavium för dom som arbetar. Vilket skivbolag ska ge ut live-LP:n, och ska det bli en singel före konserten?
I förbifarten pratar dom också om den s.k. Herrys-galan, som nu är avblåst.
Rander berättar att mormonkyrkan, som bröderna Herreys tillhör, är rasistisk på samma vis som den sydafrikanska reformerta kyrkan; mormonerna ser på svarta som lägre stående varelser.
- Här blir man kunnig på områden som man inte hört talas om tidigare, säger Blixten.
Och det är en bra sammanfattning av det här projektet.

24 SEPTEMBER
Blixten Henriksson offentliggör första turnéplanen för Ulf Lundells stora höstturné. På den finns konserter både den 29 och 30 november. Trots att det då är klart att ANC-galan skall utnyttja hela Lundells produktionsapparat; ljud, ljus, scen, crew. Listan är alltså medvetet felaktig.
Det var för att ta bort spekulationerna i massmedia om att Lundell skulle komma på ANC. Om alla utgår från att han dyker upp och han sedan inte gör det, kan det skapa en besvikelse som drabbar hela galan, säger Blixten.

25 SEPTEMBER
Expressen har en kritisk artikel om stödkonserten, där man skriver att ”pengarna från galan kan gå till finansieringen av vapen i ett blodigt inbördeskrig”. Några dagar senare tar tidningen, Bo Strömstedt driver själv på, in en sida brev från Rander och ANC, som dementerar uppgifterna i artikeln. ANC skriver bl.a: ”Att kalla vårt kamp ”inbördeskrig” antyder att svart skulle stå mot vit. Det är en farlig felsyn som luktar rasism. Människor av alla färger deltar i kampen mot apartheid (…) ANC köper aldrig vapen. Vi får dem från regeringar och länder som håller rätten för de förtyckta och exploaterade att försvara sig som självkar. Det ligger ingen dygd i att möta en välkänd mördare med tomma händer.

30 SEPTEMBER
Alla artister får en video om läget i Sydafrika. Dom får också annan information hela tiden.
Mikael Wiehe ringer runt till tidningarna och får gratisannonser för konserten, bl.a. av Expressen. Men när biljetterna väl släpps blir dom utsålda så snabbt att man inte ens behöver utnyttja alla gratisannonserna.

2 OKTOBER
Telefonsammanträde mellan Blixten, Tommy Rander, Mikael Wiehe, Tomas Ledin och Dan Hylander. Dom fyra sista utses till chefer för varsin pool. Det bestäms också att Björn Lehnberg, som sköter ljudet på bl.a. Lundells turnéer, ska ansvara för soundet på ANC-konserterna.

7 OKTOBER
Mikael Wiehe och Tommy Rander träffar statsminister Olof Palme på Rosenbad. Kontakten ordnas av Palmes utrikesexpert, Pierre Schori, som gillar Björn Afzelius och hans musik. Palme lovar föreslå regeringen att skänka 5 miljoner kronor.
Samma dag hålls ett möte på restaurang Ulla Winbladh i Stockholm. Låtskrivarna har haft några veckor på sig att försöka skriva en singel som alla artister kan vara med på. Men det är klent med bidrag. Mikael Wiehe har dock med sig två förslag: ”Soweto” med text av Wiehe, [och musik av Eddie Nyström] och ”Freedom Comes”, en traditionell sydafrikansk låt som Wiehe hittat på en kassett med den religiösa sångkören Fjedur.
Wiehe föreslår att Anders Glenmark ska arrangera och producera låtarna.
Man bestämmer preliminärt att spela in dom söndagen den 13 oktober – Sanne Salomonsen skänker studiotid som hon har bokad.
Till slut blir tidsmarginalerna för snäva och inspelningen skjuts upp ett par veckor. Och under tiden får Tomas Ledin en idé…
ANC:s representant i Skandinavien, Lindiwe Mabuza, finns med på mötet och berättar vad galan betyder.
Nästa beslut gäller namnet på konserten, affischer och logotype. ”Power to the people” är ett förslag men det faller – trots att det både är en känd rocklåt och en mycket gammal ANC-slogan. ”Berg är till för att flyttas” muttrar Mikael Wiehe, i jakt på en slogan. Men man kan inte enas om någon, och alla får ytterligare några dagar på sig att hitta på något slagkraftigt. Annars blir det ANC-galan. Det brådskar med affischer och annonser.

23 OKTOBER
Presskonferens i Filmhuset vid Gärdet i Stockholm. Tommy Rander, Tomas Ledin, Thomas Johansson, Eva Dahlgren och Blixten Henriksson berättar att det nu blir två konserter. Att radion direktsänder och att TV ska visa i efterhand, den 12 december.

26 OKTOBER
Klockan tio på lördagsförmiddagen samlas musikerna i Polar-studion, och Tomas Ledin spelar upp låten ”Soweto” för dom. Det är Mats Ronanders medmusikanter, Åke Sundqvist, Peter Ljung, Henrik Jansson, Mackan Englund – och Eddie Nyström som skrivit musiken.
Dom diskuterar tonarter och arrangemang och klockan 12 börjar inspelningen. Ledin putsar lite på bakgrunden, lägger till och drar ifrån. Producent Ledin ber trummisen Sundqvist att göra en loop? ”En vad? Snacka så att man förstår – jag är från Boden”.
Efter lunchpaus är det dags för bakgrunden på den andra låten, ”Berg är till för att flyttas”. Det är en nyskriven sång av Ledin och Wiehe. Efter mötet den 7 oktober tände Ledin på Wiehes fras, och skrev en låt hemma i studion. Han spelade upp den för Wiehe, som blev entusiastisk över idén och skrev text. Samarbetet fortsatte över telefon och med hjälp av kassett tills låten blev klar någon dag före inspelningen. Sent på lördagskvällen är bakgrunden, d.v.s. alla instrument, inspelade.
Nu fattas bara sången.

27 OKTOBER
Dom första sångarna anländer på söndagsförmiddagen. Anne-Lie Rydé sjunger först – hon ska iväg och spela på kvällen. Efter henne är det Totta Näslund som sjunger in sina rader på dom två låtarna. Wiehe och Afzelius kommer, men innan man fortsätter med inspelningen är det dags för omslagsfotografering. Alla samlas hos fotografen Janne Bengtsson på Östermalm, som har förberett allt för tagningen. När dom sista anlänt, Imperiet hade t.ex. utgått från att en gata som heter Storgatan borde ligga i Gamla Stan och därför åkt dit, tas bilden snabbt. Tillbaka i studion möter tidningar och TV som gör reportage. Nu spelas dom stora körpartierna in, dom flesta är med och sjunger. På kvällen är det åter dags för individuella sångpålägg.
Det drar ut på tiden. Först klockan tre på natten sjunger Eva Dahlgren och Tomas Ledin som dom sista. Och efter det sätter Ledin och teknikern Kaj Erixon igång med mixningen. Dom är färdiga klockan nio på måndagsmorgonen.

28 OKTOBER
Biljetterna till dom två konserterna släpps, och säljs i stort sett slut meddetsamma. Ströbiljetter finns kvar dom sista dagarna, med då har ytterligare 3000 biljetter släppts.
Artisterna börjar diskutera en tredje gala.

29 OKTOBER
Singeln ”Berg är till för att flyttas” mixas om. Ledin tyckte han höll på för länge under helgen, och ville finputsa den med utvilade öron. Den lämnas direkt till gravering, och omslaget produceras också snabbt.

7 NOVEMBER
I samband med att Karin och Anders Glenmarks LP ”Gemini” släpps är det mottagning för press och musiker. När det hela lugnat ner sig och dom flesta gått hem, börjar Benny Andersson tala om musik och engagemang. Han berättar om sin respekt för Mikael Wiehe, och hur han själv skulle vilja göra något. Att det är viktigt att göra något mot rasismen, och hur hemskt klimatet börjar bli för invandrare i Sverige. ”Vi ses i Göteborg”, slutar Benny.

8 NOVEMBER
Singeln ”Berg är för att flyttas”/”Soweto” släpps.

16 NOVEMBER
Dagens Nyheter har en föreställning [på Kulturhuset i Stockholm] i samband med att dom delar ut sitt frihetspris till den franska organisationen ”S.O.S. Racisme”. Det är den som ligger bakom kampanjen ”Rör inte min kompis”. Mikael Wiehe spelar, och Imperiet uppträder med Little Steven, som förenat amerikanska rockartister mot apartheid-systemet. Tillsammans med Imperiet sjunger han den manifestationen, ”Don’t Wanna Play Sun City”.

19 NOVEMBER
En tredje ANC-gala i Göteborg har diskuterats mellan artisterna. På söndagen 1/12, vill Tommy Rander, på lördagseftermiddagen föreslår Tomas Ledin. Men EMA-Telstar motsätter sig av praktiska skäl, och till sist börjar även artisterna tveka. Man blåser av tankarna på en tredje konsert, och koncentrerar sig på att göra dom andra två. I efterhand är dom flesta glada över att det inte blev någon tredje konsert på lördagseftermiddagen.

25 – 27 NOVEMBER
Dom fyra poolerna repeterar, i den mån musikerna kan samlas. Mikael Wiehe spelar i München, Anne-Lie Rydé och Tommy Körberg är på turné o.s.v. Men i stort hinner man finslipa sina respektive program.

26 NOVEMBER
Py Bäckman gör en översättning på John Lennons ”Happy Christmas/War Is Over” för att sjunga den på svenska. Dan Hylander hjälper till, och den natten gör dom färdigt texten tillsammans.

28 NOVEMBER
Rocktåget går från Stockholms central på torsdagsmorgonen med musikanter som ska spela på galan och ANC-folk.
SJ bjuder på abonnerad vagn. Dagen före konserten ägnas åt repetition. Först repeterar dom fyra poolerna på olika platser i Göteborg, och det är uppsluppen, men lite nervös, stämning. Tomas Ledin, Mikael Rickfors och Eva Dahlgren repeterar i Nationalteaterns lokaler, några andra i Musikens Hus, Dan Hylander m.fl. i en studio.
I en gammal skolsal sjunger Joakim Thåström den gamla Hoola Bandoola-låten ”Ingenting förändras av sig själv” tillsammans med Wiehe-Afzelius. Med bara en gitarr som komp blir det en fantastisk version; uttrycksfull och stark och det är tänkt att den ska vara en del i öppningen av galan.
På torsdagskvällen repeteras också för första gången dom gemensamma nummer som artisterna ska sjunga. Det är John Lennons ”Imagine”, som övas in med alla sångarna, och den ska sedan gå över i ”Ingenting förändras av sig själv”.
Dessutom repeteras ”Berg är till för att flyttas” och ”Soweto” in.
Men efter repetitionerna börjar diskussionen. Flera är emot att sjunga ”Imagine”, tycker att det inte går att göra den heliga låten så att det ens närmar sig Lennons original. Andra är emot ”Ingenting förändras av sig själv”.

29 NOVEMBER
Alla sångare och musiker samlas halv tio på förmiddagen för att repetera. Men medan ljudet ställs in och teknikerna arbetar för högtryck, blir det fortsatta diskussioner och pool-cheferna möts. Resultatet blir ett stormöte. På grund av oenigheten om ”Imagine” och ”Ingenting förändras av sig själv” blir det två förslag: Antingen gör man båda sångerna – eller ingen av dom.
Det blir ingen av dom. Och galan öppnas istället med att alla artister går upp på scen och lyssnar på ANC-representantens tal. [Och deras sång When Freedom We Have Won.]
Sedan börjar Tottas Bluesband och en svensk rockfest av sällan skådat slag sparkar igång.
Och poängen med diskussionen om dom två öppningslåtarna är att man kom överens. Det är det som varit den här galans särart – dom inblandade har hela tiden försökt hitta lösningar som alla ställt upp på. Ingen har behövt känna sig överkörd.
På fredagen spelar Mats Ronander, Sanne Salomonsen och Anne-Lie Rydé – men på grund av tidigare bokningar kan dom inte vara med på den andra konserten.
Statsminister Olof Palme kommer in mellan Wiehe och Imperiets låtar och berättar om regeringens beslut att skänka 5 miljoner kronor.
Det finns fler överraskningar utöver programmet. Per Gessle, Marie Fredriksson, Lasse Lindbom och Mats Persson gör en låt. Sven Wollter gör succé med att läsa några Slas och ett par dikter. Robert Broberg fångar totalt uppmärksamheten från de 12 000 på läktarna. Rolf Börjlind läser en dikt som preludium till Tommy Körbergs ”Bro över mörka vatten”. Anders Glenmark och Eva Dahlgren gör The Beatles ”The Long and Winding Road” i en underbar duett. Danske rockaren Henrik Strube sjunger en låt med Afzelius, Wiehe och Salomonsen. Lorne de Wolfe och Dick Hansson gör en sång med Hylanders band.
Och därtill dom affischerade artisterna med fullträff efter fullträff. Och alla gästade varandra och artister dök upp på väntade och oväntade ställen.

30 NOVEMBER
Konsert nummer två blir den andra lik, med några undantag. Monica Törnell tillkommer, Marie Fredriksson och Per Gessle gör varsin låt.
Galan bjöd också på nyskrivna grejer. Ledin-Rickfors-Dahlgren gjorde en stark solidaritetssång. ”It`s Never Too Late”. Py Bäckman hade ett nyskrivet nummer, ”Con Cordelia”, och med Dan m.fl. gjorde hon också Lennon-tolkningen, ”Fred på jorden”.
På lördagen ändrades programmet något. Tottas Bluesband spelade en långsam version av Bob Dylans ”Like A Rolling Stone”, Imperiet la in två nya låtar, ”Märk hur vår skugga” och ”Du ska va president”.
Riksradion fanns på plats med en direktsändning i timmarna fem.
Ulf Lundell och Benny Andersson då – vart tog dom vägen? Ja, Benny skulle göra ”Have Mercy” från Gemini-LP:n tillsammans med Anders och Karin Glenmark. Men han drog sig tillbaka, rädd för att det skulle missuppfattas som promotion för nya plattan. Och Lundell orkade inte med att engagera sig i ANC-projektet också; arbetet med LP, turné och 71 intervjuer på en vecka blev fullt tillräckligt. Och ingen av dom här artisterna vill gå in i en sådan här sak utan att vara ordentligt förberedd.
Även andra galan sköttes perfekt av folket i bakgrunden. Björn Lehnberg, ljudansvarig, och Ingebjörn Mossige, ljusskötare, gjorde ett jättejobb utan repetitioner eller chans till förberedelser.

1-3 DECEMBER
Inspelningarna av konserterna mixas för dubbel-LP. Dom flesta artisterna vänder hem – SJ bjöd på tågresorna och hade bland annat ordnat abonnerad vagn mellan Stockholm och Göteborg. Men några stannade i Göteborg för mixningen.
Arbetet med omslag och annat kring LP:n börjar.

4 DECEMBER
Dubbel-LP:n graveras.

12 DECEMBER
TV sänder ett program inspelat under ANC-galan – upptagningen gjordes den första av dom två dagarna.

16 DECEMBER
LP:n släpps. Den 16 december är den dag som ANC ägnar åt att hylla människor som stupat i kampen sedan 1912.
Hela 50 kr av varje LP går till ANC, tack vare att alla inblandade i produktionen ställer upp gratis.

1986
Spåren av ANC-galorna visas i svenskt rockliv.

Jens Peterson, Schlager/Ritz nr 11/12, december 1985