Efter andra världskrigets
slut ansågs nazismen vara en överspelad politisk rörelse.
Något som aldrig skulle komma tillbaka. Något som tillhörde
det förflutna.
Visst fanns det högerextrema diktaturer i Spanien, Portugal och
Grekland och visst fanns det militärjuntor i Latinamerika och rasmotståndare
i Sydafrika, men nazister var de i alla fall inte.
Men någonting hände. I början av 1980-talet stärkte
olika högerextrema rörelser sina ställningar och sedan
några år tillbaka är nazismen här igen, komplett
med stöveltramp, Hitlerdyrkan och rasideologi.
Nazismen växte sig allt starkare i hela Europa, från Italien
i söder till Norge i norr, från England i väster Ryssland
i öster. I vårt land marscherar nu uniformerade nazister
på gatorna, både på mindre orter och i stora städer.
Poliser och journalister mördas, hotas eller förföljs.
Judar, invandrare, demokrater, homosexuella och antirasister trakasseras
av organiserade nazistiska gäng.
Det är inte där borta. Det är inte då. Det är
här och nu!
För svenska musiker är rasism något främmande och
obegripligt. Nazism är något motbjudande som man aktivt måste
ta avstånd ifrån.
Det har blivit vår tur att ta ställning och visa var vi står.
Mikael
Wiehe och Tomas Ledin |
 |
|
|
Svinaherden
och prinsessan
|
 |
Artister mot nazister |
|