Hittar fortfarande inte den hyfsat hårda låten (texten) som MW sjöng före Lars Winnerbäck på Skansen 2005. Handlade om en far som hängt sig i badrummet m.m. Vad heter den? Var finns den?

I övrigt tack och lov för dig Wiehe, LW, B.Afzelius en kul nybloggare: ud.blogg.se och thåströms nya Sällskapet, Nordlicht!!

Hej Mikael! Jag vill tacka för en mycket bra artikel i DN 5 mars! Utan att vara expert på något sätt har jag alltid känt något speciellt för Kuba, och också Nicaragua, två små länder som kämpat för sitt självbestämmande medan det stora USA fått lov, med sin vetorätt i FN och resten av världen stillatigande, att förtrycka och blockera! Du har verkligen lyft fram allt detta komplexa i artikeln på ett rakryggat sätt. Det ska du ha stor heder av!
Och tack för att du skriver så fina sånger, dom tycker jag mycket om och jag sjunger själv en del! Att två av dem till och med kommit in i den nyaste psalmboken är inte dåligt. Du har hjärtat på rätta stället, Mikael!

Tjäna, Mikael! Hur mår ni? Jag tycker mycket om dej och din musik. När kommer ni til Oslo nästa gång? Då ska jag komma att lyssna!!

(Del2)
För även om Du vägrade beröra frågan om de tusentals mördade av Castroregimen som jag tog upp i min insändare (Mikael Wiehe räknar inte offren för Castros diktatur, Läsarnas DN 2007028. Finns att läsa här: http://miscelaneasdecuba.net/web/article.asp?artID =9008), så är jag säkert på att dessa hänsynslöst mördade kubaners rop efter rättvisa ekar ständigt i Ditt undermedvetande. De påminner Dig hela tiden om att även de upplysta kan sakna empati och vara hänsynslösa.



Vänligen, Alexis Gainza Solenzal. Chefredaktör för tidskriften Misceláneas de Cuba.

Hej igen Mikael!

Med största möjliga noggrannhet läste jag Din artikel på DN-Kultur (Kuba är mera löfte än hot, 20070306). I Din artikel såg jag inte faktiskt någon djupare förklaring av vad Du redan skrivit i Sydsvenskan. Jag märkte inte heller något förtydligande. Däremot kunde vem som helst skönja att antal bortförklaringar växte exponentiellt. Och om något förtydligades så var det faktum att vi står inför en medlöpare till Fidel Castros mördarregim.

(Fortsättningen följer).

Vänligen, Alexis Gainza Solenzal. Chefredaktör för tidskriften Misceláneas de Cuba.

Mikael Wiehe skriver bla att "Cuba är det land i regionen som bäst försvarat de mänskliga rättigheterna". Intressant passus med tanke på att kubanska trupper om ca 15000 skeppades över till arfikas horn i slutet av 1970-talet i kriget mellan Somalia och Etiopien. Tillsammans med bla Nordkorea, Sovjetunionen och Östtyskland lyckades man på kort tid ha ihjäl över 20000 människor. Men det är klart afrikaner räknas ju inte i Wiehes verklighetsbeskrivning. Vad gäller övriga påståenden, Kuba och mänskliga rättigheter, och Wiehes inkonsekvens är det beskrivet bra annorstädes. Ogaden-kriget har tyvärr glömts bort och jag vill därför påminna om detta. Även personer som blivit megamiljonärer på krimskramsmusik borde känna till historiska fundamenta.