Det värsta, du vet, med kallbrand är inte att man ruttnar Det värsta är när man själv ibland kan känna hur man luktar

Du talade om landet som du kom ifrån en gång Du sa: ”Jag måste tillbaka Det är som nån sorts tvång” Du sa: ”Det liknar kärlek Och kärleken är blind” Men om mannen som du reste till sa du ingenting Från sjöarna i söder från öknarna i norr Från byarna och från städerna från gator och från torg Du skicka’ dina vykort om hur du for omkring Men om mannen som du reste med sa du ingenting Sen maila’ du och berättade att du inte kom tillbaks Du sa, du hade lämnat mej och måste stanna kvar Du sa att det var smärtsamt att lämna sin familj Men om mannen som du bodde med sa du ingenting Den man som hade funnits där i många långa år Mannen som du viskat med på nätterna när jag sov Mannen i ditt hjärta Mannen i din famn Mannen som du träffade i cyberspace nånstans Du ringde mej och pratade om stort och smått ibland Du sa att det var viktigt att man pratar med varann Du tala’ om din framtid Och fråga’ mej om min Men om mannen vid din sida sa du ingenting   Musiker/Sättningar:   Mikael Wiehe: sång, ak.gitarr Johan Lindström: ak.gitarr, piano, el.bas Andreas Dahlbäck: trummor, slagverk Inspelad i Sveriges Radios studio 3 och i Hammarby Studios av Johan Lindström, Simon Yttergren och Pontus Olsson i maj 2008 Mixad i Hammarby Studios av Johan Lindström och Mikael Wiehe i augusti 2008