I slutet av september kommer Mikael Wiehes nya LP som går under namnet "De ensligas allé". På skånska och med 80-talets musik tolkar han åtta Bob Dylan-låtar, skrivna före 1968.
- Jag har till stor del följt Dylans texter, men jag har också anpassat dem till 80-talet. Ibland har jag tagit bort, ibland lagt till.
Kanske kan jag nå dem i min egen ålder som diggade Dylan och kanske gillar de nu mitt sätt att tolka hans text och musik. Men jag vill också nå ut till dagens 18-åriga som inte känner Dylan. Det har jag en chans att göra genom att spela 80-talets musik.
Mikael Wiehe berättar entusiastiskt om sin nya LP. Tillsammans med bandet – Håkan Nyberg, trummor, Arne Franck, bas, och Jan-Erik Fjällström, gitarr – har han tillbringat fem veckor i MNW:s studio i Waxholm.
Greg Fitzpatrick, som hjälpte till redan på skivan Kråksånger, finns också med. Den nya LP:n bygger mer på teknik och synthesizers än de tidigare.
- Min ambition är att kombinera synthesizers och taktmaskinernas exakthet med rockens tuffhet och de akustiska instrumentens värme, säger Mikael.
Efter en precis trummaskin har Håkan Nyberg lagt på trummor. Synthesizers dominerar och många instrument låter som något det inte är. Med hjälp av en Emulator blir en gitarr en bas, en sågklinga förvandlas till instrument och en glaskant som gnids kan användas som toner.
Lovtal över tekniken
Mikael håller ett långt lovtal över tekniken. Men poängterar att för att använda tekniken måste man behärska den – tekniken får aldrig ta makten. Han berättade också om sin minibandspelare som följer honom vart han går.
- Plötsligt på gatan kan jag komma på en melodislinga eller en textrad och har nu möjligheten att spela in den. Ibland håller musiken nästa dag, ibland inte. Men jag slipper glömma bort melodin och sedan gräma mig och tro att det var det bästa jag gjort.
Mikael vill gärna arbeta mer med tekniken - all ny teknik som kan användas vill han pröva t.ex. på nästa platta.
Nästa platta – ja, Mikael Wiehe är redan igång med förberedelserna. Det blir egen musik och egna texter varav flera redan är skrivna.
- Men de måste fogas samman till en helhet, så det dröjer nog ett tag, säger Mikael. Höstens skiva "De ensligas allé" innehåller:
Allt det handlar om (All I Really Wanna do), De ensligas allá (Desolation Row), Det sorgliga sändebudet (The Wicked Messenger), Maggans bar (Maggie's Farm), Episod i juninatt (Spanish Harlem Incident), Vi låter oss inte besegras (TheTtimes They Are A-Changing), Jag ömkar emigranterna (I Pitty The Poor Emigrants), Min älskade stod… (Percy's Song)
På turné
I slutet av september är det också dags för gruppen Mikael Wiehe, Nyberg, Franck & Fjellis, att ge sig ut på turné. Men man saknar någon som spelar klaviatur och letar med ljus och lykta. I början av november kan Malmö-publiken njuta av hård och tuff Dylan-musik på Kulturbolaget.
Skivan ges ut av Amalthea i Malmö. Tillsammans äger musikerna skivbolaget och eventuella överskott av skivförsäljning går till att producera andra musikers skivor. Fredrik Gertten på Amalthea berättar om höstplanerna:
- Vi kommer samtidigt med Mikaels platta ut med en ny LP med Filarfolket som spelar skånsk folkmusik. En barnskiva med Ola Ström och Per Dunsö är också nästan färdig. Malmögruppen Hundarna ska göra en singel och vi hoppas kunna producera en LP med Hässeleholmsgruppen Louise & The Porny Peas. |
