Det var en gång ett sändebud med sorgliga besked och en blick som aldrig lyfte sej från jorden När man fråga’ var han kom ifrån så peka’ han och teg För hans läppar kunde inte forma orden Han bodde i ett källarhåll Det var där, han helst höll till Det var alltid dit, han sökte sej tillbaka Men en dag steg han fram med en lapp där det stod med spretig stil: Jag svär att jag kan känna marken skaka Och löven föll från träden Och haven gled isär Och han mötte bara vrede och förtvivlan Och nån fick säg’ dom enkla ord som lyste upp hans själ: Har du inget gott att säg’ så kan du tiga    Musiker/Sättningar:   "Dom ensligas allé" / "Aldrig bli som ni, CD4"/ "En dubbel Dylan CD1": Mikael Wiehe: sång, Jan Eric "Fjellis" Fjellström: el.gitarr Arne Franck: el.bas Håkan Nyberg: trummor Gäst: Greg Fitzpatrick: syntar Inspelad och mixad i MNW's studio i Vaxholm av Curt Åke Stefan, maj - juni 1982 Se också "Frågor och svar": "Enskilda sånger"